1994 mördade Mattias Flink sju personer och skadade tre andra. Han blev dömd till livstids fängelse.
Igår beslutades att omvandla strafftiden till 32 år. Dessutom menar man att Flink skött sig bra de 16 år han hittills avtjänat sitt straff och kommer därför kunna friges redan om 5 år! Totalt ska han då ha avtjänat 21 år i fängelse.
Är det inte dags att se över det svenska rättssystemet nu?
De människor som Flink mördade har med största sannolikhet ett antal efterlevande som kommer att få arbeta vidare med sin sorg resten av deras liv. De har ingen chans att få tillbaka det liv de en gång haft.
Flinks advokat uttrycker sig i termer om att "Flink börjar se ljuset i tunneln"!
Det ljuset kommer de anhöriga till de mördade människorna aldrig att få uppleva. De kommer aldrig att återfå det de har berövats. De kommer aldrig att få en andra chans.
För de sju liv Flink tagit kommer han alltså att avtjäna 3 år för varje liv. Är det vad det svenska rättsamhället anser att ett liv är värt - 3 år?
Är det inte dags att se över det svenska rättssystemet nu? Är det inte dags att straffsatserna efterlevs?
/Matz
Matz! Om du tittar 30 år bakåt i tiden kommer du att se en trend vad gäller strafflängd. Fler och fler människor döms till livstid, och de som döms till livstid sitter längre än någonsin tidigare i modern tid. Översynen av rättssystemet som du efterfrågar verkar alltså redan ha skett.
SvaraRaderaEftersom jag är intresserad av brott och straff mejlade jag vid ett tillfälle ett dussintal psykologer (som jag hittat via gulasidorna) och frågade dem huruvida dödsstraff kan vara ett bra sätt för ett brottsoffer, eller anhöriga till brottsoffer, att ta sig igenom sitt trauma. Samtliga svarade att ett hårt straff för en gärningsman inte hjälper någon att på ett bra sätt ta sig igenom sin sorg. Alla moderna psykologi-rön talar tvärtom om förlåtelsen som nyckeln till ett gott liv efter att någon närstående berövats en.
Nu ger såklart en förlupen mailfråga inte ett statistiskt underlag, och här pratar vi dessutom om livstids fängelse och inte dödsstraff. Men tror faktiskt ändå att du skulle få det svårt att hitta en psykolog som säger att hårda straff är ett bra för brottsoffret på längre sikt.
Jag personligen (och detta är såklart bara spekulation) skulle nog inte bry mig så mycket om gärningsmannen om min dotter drabbades av något. Jag skulle däremot ägna resten av mitt liv åt att förorten som skapade gärningsmannen rustades upp, att psykakuten som inte tog emot honom gavs resurser, att skolan som inte hade lärare nog att ge honom utbildning gavs pengar osv. Kort sagt: att hålla Mattias Flink inspärrad kostar pengar som kunde lagts på en bättre psykvård i Falun. Vill man hedra hans offer vore det bästa sättet väl att se till att ingen ny Mattias Flink drivs till psykos?
Jag tycker Flink ska sitta kvar om det finns risk för återfall. Och utifrån vad jag läst i tidningarna föreligger ingen sån risk.
Hej Erik!
SvaraRaderaTack för ett intressant inlägg!
Jag kan hålla med i mycket av det du skriver. Vi behöver en bättre psykvård, mer pengar till skolan och att resurser måste sättas in tidigt i förebyggande syfte. Därmed inte sagt att det utesluter att det svenska rättssystemet även fortsättningsvis måste ses över.
Jo, jag vet också att det hänt mycket på just den fronten under de senaste 30 åren, men det finns alltid sådant som går att förbättre och göra skarpare och tydligare.
Jag är övertygad om att du, likt andra som drabbas, skulle "bry dig om gärningsmannen". Att exempelvis förlora ett barn eller någon annan nära anhörig är en livslång förlust och ett sår som aldrig läker!
Även jag är övertygad om att förlåtelse, förståelse och försoningen är en stor del i processen för såväl de anhöriga som den skyldige att kunna gå vidare i livet. Därmed är jag inte överens med dig om att det är alena saliggörande!
Vi måste vara tydliga med signalerna det ger att ha en skarp och tydlig lagstiftning. Även det är, enligt min uppfattning, förebyggande.
Det jag i grunden menar är att om man tar någons liv eller genom våld skändar någon annan kan inte straffsatsen vara lägra än för exemeplvis ekonomisk brottslighet. Ett människoliv kan aldrig ersättas!
Det är därför jag står fast vid att det svenska rättssystemet har en lång väg att vandra och måste hela tiden ifrågasättas och förbättras.
/Matz