måndag 17 oktober 2011

Vem vinner på (FP)s lönesänkningar?

Har man följt folkpartiets landsmöte de senaste dagarna kan man bara konstatera att partiet tenderar att allt mer bli ett moderatparti i miniatyr. Tankegångar och idéer hamnar längre och längre ut på den blå skalan och tangerar nu det blåaste - moderaterna.

För hur ska man annars tolka tankarna kring att slopa turordningsreglerna i LAS och att man vill sänka lägstalönerna för ungdomar? Åtstramningspolitik med lönesänkningar som man säger ska "föras med omsorg för de arbetslösa ungdomarna"! Och detta gör man samtidigt som man hävdar att den sänkta restaurangmomsen ska gynna just arbetslösa ungdomar som lättare ska få jobb!

Det är nog bland det mest motsägelsefulla förslag som kommit från den moderatledda alliansen på länge!

Tanken med den sänkta restaurangmomsen var ju att fler skulle kunna unna sig att gå på restaurang. Med folkpartiets förslag minskar köpkraften och det blir mindre efterfrågan på arbetskraft!

I vanliga fall brukar man prata om ett så kallat "win-win-koncept". Folkpartiet presenterar en lose-lose-politik! Ingen tjänar på att sänka ingångslönerna - varken restaurangbranchen eller, och framför allt inte, de arbetslösa ungdomarna.

Det har till och med gjorts utredningar som visar att om man sänker lägstalönerna påverkas även de vanliga lönerna. Det i sig skulle slå oerhört hårt i brancher där många ungdomar jobbar - exempelvis restaurangbranchen!

Man ställer sig också undrande till varför dessa tankar och idéer kommer från (FP) just nu. Är det månne bristen på politiskt ledarskap, bristen på visioner och vilja från det största av allianspartierna - de "nya" Moderaterna?

/Matz

lördag 15 oktober 2011

Vem granskar media?

I en kommentar på mitt tidigare blogginlägg "Stolt sosse", där jag hävdar att kvällspressen är lösnummersprofitörer som bedriver skvallerjournalistik, påstår en anonym läsare att jag är en "dålig förlorare".

Det är sant att jag till viss del ser mig som en förlorare i och med att socialdemokratin förlorat på hela den här affären. Det är möjligt att jag uppfattas som en dålig sådan när jag "skyller" på media.

Men låt oss då se på hur media har agerat i den här så kallade affären:

  • Media "hänger ut" Juholt som fuskare utan att egentligen ha konstaterat att det finns tydliga regler kring ersättning för dubbelt boende för riksdagsledamöter. Man har redan gett sin dom!

  • Förundersökningen läggs ner pga att det inte går att bevisa att Juholt begått något brott. Det visar sig också att reglerna kring ersättning för dubbelt boende är om än inte helt obefintliga så otydliga att det inte går att tyda vad som egentligen gäller. Alltså handlar det till syvende och sist om ett systemfel!

  • I ett försök att "väga upp" den enkelriktade så kallade granskningen av bidrag för dubbelt boende för riksdagsledamöter publiceras korta notiser om en "C-ledamot" som tagit ut ersättning för dubbelt boende trots att han sålt lägenheten ifråga! C-ledamoten Erik A Eriksson ska dessutom ha plockat ut ersättning för sig och sin sambo under åren 2006-2010 och totalt rör det sig om 250.000 kr! Alltså drygt 100.000 kr mer än Håkan Juholt! Man ställer sig frågan: "Vart tog mediadrevet vägen?"
För mig blir det ganska tydligt att det för media inte handlar om att granska huruvida riksdagsledamöter "missbrukar" ersättningssystemen eller om systemet är otydligt.

Det handlar om att sälja lösnummer! Det gör man inte med den värmländska c-ledamoten Eriksson för det namnet är inte känt för svenska folket. Håkan Juholt säljer bättre helt enkelt!

Nej, för mig handlar det inte om att jag försvara det Håkan Juholt gjort. Det får inte förekomma över huvud taget - oavsett vem det handlar om!

Nej, jag tycker inte att media ska sluta granska politiker. Det är deras uppgift!

Men - vem granskar media?

Både Juholt och Eriksson har erkänt att de gjort fel. Jag tvivlar på att jag kommer att få uppleva den dag media går ut offentligt och meddelar att DE gjort fel.

Därför står jag fast vid att kvällstidningarna är lösnummersprofitörer som allt mer ägnar sig åt skvallerjournalistik istället för seriös granskning!

/Matz

torsdag 13 oktober 2011

Stolt sosse!

De senaste dagarna har präglats av medias granskning av Håkan Juholt. Självklart dras jag som representant för Socialdemokratin in i detta och får "stå till svars" för Juholts eventuella bidragsfusk när jag möter människor i vardagen.

Problemet är att jag varken kan bekräfta eller dementera det som sägs. Jag kan heller inte försvara eller fördöma . Jag sitter inte inne med sanningen! Däremot kan jag ha - och har - en egen åsikt om själva situationen.

Det vore konstig om inte detta skulle påverka Socialdemokratins ställning och oppinionssiffrorna. Det diskuteras om Juholt ska ta en time-out eller rent av avgå. Personligen är jag övertygad om att det kommer att grävas fram minsta lilla skitsak om Juholt som kommer att lyftas fram i media oavsett om det är relevant eller inte.

Håkan Juholt kommer inte att kunna peta sig i näsan de närmaste veckorna utan att media kommer att skriva stora rubriker om det.

Socialdemokratin var på väg upp igen, men det känns som det nu tog tvärstopp. Däremot får det inte sätta stopp för vårt politiska arbete. Politiken får inte tappas bort på vägen. Både på riksplanet och lokalt måste vi fortsätta driva vår politik. Vi måste visa att vår politik och vår ideologi står stark även när det blåser hårda vindar kring enskilda partimedlemmar.

Jag är fortfarande stolt över att vara Socialdemokrat. Jag är fortfarande stolt över att ha fått förtroendet av väljarna att driva socialdemokratisk politik och det förtroende vill jag förvalta på bästa sätt.

Feta rubriker i lösnummerprofitörernas skvallerspalter får inte sätta stopp för mitt politiska uppdrag!

/Matz

tisdag 11 oktober 2011

Politiskt ledarskap efterlyses

Svar till Ingvar Smedlund, EP 7/10 2011

Till att börja med känns det märkligt att Ingvar Smedlund (M) försöker göra sig lustig i ett så pass allvarligt ämne som detta gäller när han skriver att han ”nästan känner sig lite mobbad” av min insändare.

Däremot håller jag med Smedlund om att skolan är en spegling av samhället i stort. Därför är det viktigt att det finns ett tydligt politiskt ledarskap med tydliga visioner.

Det är just i detta jag anser att den moderatledda majoriteten brister. Lärarförbundet ranking om bästa skolkommun, som presenterades i EP häromdagen, talar sitt tydliga språk – Enköping har på två år rasat från plats 183 till 243 (av 290 kommuner).

Ska vi komma åt detta samhällsproblem som Smedlund beskriver måste vi satsa på barnen!

Finanskommunalrådet Anna Wiklund (M) har vid något tillfälle nämnt begreppet ”Enköping som varumärke” och att vi ska vara stolta över den stad vi bor och verkar i. Lite så som man resonerar inom näringslivet.

För att spinna vidare på det kan man ju konstatera att det är allmänt känt att företag känner stolthet och månar om det man producerar och hela tiden strävar efter att kunna erbjuda den ultimata produkten.

Därför skulle jag vilja fråga Ingvar Smedlund vilken slutprodukt han som politisk ledare för skolnämnden vill leverera ut till kund? Hur ser din vision om Enköpings skolor ut?

Orättvisor som drabbar barn, elevers trygghet och nollvision vad gäller diskriminering och kränkande behandling måste alltid högprioriteras! Så ser i alla fall Socialdemokratin på saken!

Sin vana trogen lägger Smedlund ord i mun på oppositionen. Jag har aldrig påstått att jag förnekar honom en åsikt. Det skulle strida mot den demokratiska ordning och den ideologi jag står för. Däremot kanske man som politisk ledare bör reflektera över hur det man uttrycker kan uppfattas och tolkas.

Vidare påstår Smedlund att jag ”väljer den enkla vägen och lutar mig mot lagar”. Ett märkligt påstående för att komma från en moderat, vilka annars säger sig stå för just lag, ordning och att människor ska känna trygghet.

Följdfrågan till Smedlund faller sig därför ganska naturlig: Om vi inte ska följa lagar, förordningar och styrdokument – vad ska vi då ha dessa till?

Som sagt – jag efterlyser ett tydligt politisk ledarskap med en viljeriktning och vision om Enköpings skolor och hur arbetet mot diskriminering och kränkande behandling ska se ut!

/Matz

måndag 10 oktober 2011

Granska objektivt och döm därefter


Har Juholt medvetet undanhållit uppgifter om sin sambo för att tillskansa sig ekonomiska fördelar? Har hanteringen av Juholts ansökan om ersättning för dubbelt boende skötts bristfälligt?

Jag kan inte svara på någon dessa frågor och därför har jag svårt att ta ställning i ärendet. Samtidigt har jag förståelse för att människor ifrågasätter Juholts trovärdighet och hans vara eller inte vara som partiledare.

Nu pratas det om att Håkan Juholt bör avgå trots att han nu försöker göra rätt för sig och betala tillbaka den summa han fått för mycket. Förtroendet för Håkan Juholt når bottennoteringar samtidigt som statsminister Reinfeldts förtroende ökar hos svenska folket.

Själv blir jag fundersam över om folk redan glömt hur det såg ut för några år sedan när regeringen Reinfeldt granskades i sömmarna:

  • Statsminister Reinfeldt och hans fru, dåvarande kommunalråd i Täby, anlitade svart arbetskraft i form av en barnflicka/hemhjälp.
  • Finansminister Anders Borg medgav i samband att han tillträde sin ministerpost att han tidigare anlitat svart arbetskraft.
  • Utrikesminister Carl Bildt hade styrelseuppdrag i ryska Vostok Gas och aktier i Lundin Petrolium och Lundin Mining. (Även fler moderata riksdagsmän är aktieägare i nämnda företag)
Jag menar inte att dessa punkter rättfärdigar Håkan Juholts eventuella fusk, men jag anser att det är viktigt att vi i debatten kring eventuella avgångar och minskat förtroende drar oss till minnes även dessa händelser.

Tror också att det är bra om vi ställer saker och ting i relation till varandra. Exempelvis känns Mona Sahlins chokladbit för en tjuga pinsamt litet i förhållande till Bildts aktieportfölj i rysk gas. Trots det har Bildt kommit billigt undan medan Sahlin under större delen av sitt politiska uppdrag i princip dagligen blivit påmind om den bitterljuva smaken av Toblerone!

Nu inleds en förundersökning. Skulle den komma fram till att det handlar om bedrägeri är det ju inte så mycket att orda om. Men till dess...

/Matz

lördag 8 oktober 2011

Pengarna slut innan första snön har fallit

Kommer ni ihåg snöröjningen förra vintern? Felformulerat av mig:

Kommer ni ihåg bristerna i snöröjningen förra vintern?

Jag befarar att det inte kommer att bli bättre denna vinter när jag läser reportaget i veckans upplaga av Ena-Håbo-Tidningen. Där står nämligen att läsa att pengarna för snöröjning i Enköping redan är slut!

Eller för att tala klarspråk - dagsläget är minus 2 miljoner innan ens den första snön har fallit! Så ser den moderatledda majoritetens framförhållning ut!

Dessutom finns det inget jourschema för snöröjning före 17 november. Vi som gör noteringar om väder kan konstatera att den första snön förra året kom redan i slutet av oktober och efter första november låg den kvar.

Roland Nordqvist, som skrivit artikeln, vinklar det som att det är gatukontoret som inte vill att snön ska falla för tidigt och framför allt inte före årsskiftet. Nu tror jag att de flesta vet var Nordqvists sympatier ligger och därför ger en subjektiv bild av verkligheten.

Sanningen är ju den att gatukontoret tvingas rätta mun efter matsäcken, dvs att den moderatledda majoriteten åter igen blundar för hur verkligheten ser ut! Nämligen det faktum att vintern kommer varje år även om mängden snö varierar. Men en sak är säkert - snö kommer det att bli!

Det kanske också finns en anledning till att Peder Danielsson, driftansvarig på gatukontoret, sagt upp sig och går till en annan kommun. (egen tolkning)

Dock kan ju sägas att artikeln åtminstone visar på skillnader vad gäller moderatlett styre och Socialdemokratiskt. I Håbo, där S har majoriteten, har man framförhållning. Där finns en väl tilltagen budget för en eventuellt kall och snörik vinter.

Jag är personligen en vinterälskare, men är rädd att det i Enköping finns stora risker för att vi även denna vinter kommer att se ett bristfälligt snöröjningsarbete. Vad det beror på? En minst lika bristfällig politisk ledning i Enköpings kommun!

/Matz

torsdag 6 oktober 2011

Enköping - en av Sveriges sämsta skolkommunerna!

Varje år rankar Lärarförbundet "Bästa skolkommun". Enköping finns självklart med som en av de 290 kommunerna, men statistiken är skrämmande!

Så här ser Enköpings rankingplaceringar ut de senaste tre åren:

2009 - 183:e plats
2010 - 224:e plats
2011 - 248:e plats

När jag påpekade förra året att Enköping rasat i rankingen ifrågasatte dåvarnade orförande för Nämnden för förskola och grundskola (NFG), Johan Örjes (C) vikten av och trovärdigheten i denna ranking. En ranking gjord av ett av lärarnas egna fackförbund.

Örjes gick till och med så långt att han menade att Lärarförbundets ranking gav "en skev bild av verkligheten" och kom från en "intresseorganisation"! Märkliga uttalanden!

Nu rasar alltså Enköping ytterligare och är idag 43:e sämsta kommun i Sverige! Detta sker samtidigt som den moderatledda alliansen i Enköping hävdar att de satsar på skolan.

Något som jag tidigare här på bloggen menat, och som jag fortfarande står fast vid, är ren och skär lögn. Det budgettillskott nämnden fått kommer med största sannolikhet inte att täcka löne- och hyrashöjningarna.

Nu får det vara nog med bollande med siffror från alliansen! Denna ranking måste av den moderatledda majoriteten tas på minst lika stort allvar som man gör med Svenskt Näringslivs ranking och andra utmärkelser man försöker nå!

Det måste till rejäla satsningar på skolan om vi inte ska rasa ytterligare och hamna sist på listan av bästa skolkommun! Så upp till bevis Ingvar Smedlund (M) ordförande i skolnämnden!

/Matz

Fotnot: Siffror och statistik som ligger till grund för Lärarförbundets ranking är hämtade från Skolverket.

tisdag 4 oktober 2011

Läs din läxa, Smedlund

Publicerat EP 2011-10-04

Den nya läroplanen, LGR 11, är mycket tydlig med hur arbetet mot kränkande behandling och mobbing ska utföras i den svenska skolan och vilka mål man hela tiden ska sträva mot att uppnå.

I läroplanens första kapitel står: ”Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell lägg­ning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling.”

I kapitel 2 om övergripande mål och riktlinjer står det med all tydlighet vad som förväntas av såväl elever som personal: Skolans mål är att varje elev tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling.” samt ”Alla som arbetar i skolan ska aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper.”

När man då läser i EP, fredag 30/9, där skolnämndens ordförande Ingvar Smedlund (M) uttrycker att han inte tror att det går att utrota mobbing helt och hållet blir man både förskräckt och allvarligt oroad!

Vad ger det för signaler ut till organisationen och de enskilda skolorna när den högst ansvariga politikern säger att han ”aldrig tror att vi kan få bort det helt”?

Hur vill Ingvar Smedlund att den personal som idag aktivt och engagerat arbetar mot mobbing genom att ta fram likabehandlingsplaner, leda och coacha kamratstödjare samt ansvara för mobbing-/trivselteam ska tolka det han säger?

Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever talar om att skolan ska garantera barns och elevers trygghet i skolan.

Skollagen uttrycker det i termer av att skolan har skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling.

Det är ju också allmänt känt att Skolinspektionen gjort nedslag på att det finns brister vad gäller just detta arbete på ett antal skolor i kommunen.

Det minsta man kan kräva av skolnämndens ordförande är att han känner till den lagstiftning och de styrdokument som berör den verksamhet han har ansvar för.

Man förväntar sig att den som är ytterst ansvarig politiskt, i det här fallet alltså Ingvar Smedlund, ska gå i bräschen och ha en noll-vision mot diskriminering och kränkande behandling i skolan.

Ingen ska utsättas, garanterad trygghet och skyldighet att förebygga och förhindra! Tydliga begrepp som varken kan eller får misstolkas!

/Matz

måndag 3 oktober 2011

Wiklund & co vet vad populism är

I lördagens EP, 1 oktober, skriver Anna Wiklund (M), Urban Wahlberg (C), Jenny Abrahamsson (Fp) och Bo Reinholdsson (Kd) om att alliansen vill ha en simhall för alla och inte har bestämt sig för vilket ägaralternativ man förordar.

Huruvida det stämmer eller inte låter jag vara osagt!

Däremot tycker jag att dessa alliansföreträdare bör akta sig väldigt noga för att beskylla andra för att vara kortsiktigt populistiska, fara med osanningar och skrämselpropagande!

Eller vad sägs om följande påståenden som kom från alliansföreträdare under valrörelsen 2010:

  • Socialdemokraterna kommer att skära i försvarbudgeten vilket kommer att få till konsekvens att Ledningsregementet kommer att läggas ned.

  • Med vänsterns kilometerskatt, höjd bensinskatt, nedprioriteringar av vägar och höjda kostnader för företag hotas landsbygden!” (Går fortfarande att läsa på Solveig Zanders blogg)

Zander, centerpartistisk riksdagskvinna, gick till och med så långt att hon spelade in en film som lades upp på Youtube, som hon dessutom kallade "Sanning och konsekvens", där hon ger just begreppen populism, osanning och skrämselpropaganda ett ansikte. Se klippet här ->

Anna Wiklund & co – beskyll inte andra för något ni själva visat er vara proffs på. Det kommer att ge en fadd eftersmak!

/Matz

lördag 1 oktober 2011

Insatta medborgare med relevanta frågor

Tre timmar på torget i sensommarsolen och massor av intressanta samtal med förbipasserande människor.

Dagens fråga var kanske inte helt oväntat:

Vem ska äga badhuset - kommunen eller någon privat aktör?

Nu är ju inte siffrorna statistiskt säkerställda, men av dem vi pratade med var 98% övertygade om att egen regi är att föredra.

Det fanns också en hel del argument för att kommunen även fortsättningsvis ska drifta anläggningarna på Korsängen.

Det var allt från att det blir dyrare för besökare och föreningar med en privat ägare till att det alltid finns en risk att en privat aktör kan hamna på obestånd och vilka konsekvenser det då får för kommunen.

Åtvidaberg och Borlänge var exempel på kommuner som återkom i diskussionerna. Kommuner där man blivit tvungna att ta över efter misslyckade så kallade OPS-lösningar.

Även tillvägagångssättet att anlita konsult för att göra den utredning som nu ska ligga till grund för ett politiskt beslut ifrågasattes av många:

"Hur kan man använda en konsult som själv arbetar för ett företag som själva kanske kommer att lägga anbud på att få driva vår simhall?"

En mycket relevant frågeställning!

Enköpingsborna vi idag pratade med var rörande överens om hur man vill se ägandet av idrottsanläggningarna på Korsängsfältet framöver. På måndag ska vi lyssna på vad föreningslivet har att säga i frågan.

/Matz

AddThis

Share |