Regn och rusk = höst!

Skulle som sagt ha tillbringat eftermiddagen och tidig kväll i Uppsala, men sjukdom i familjen satte stopp för de planerna. Sitter i stället hemma och ser ut genom fönstret på ett riktigt trist höstväder. De sista löven på vildvinet släpper taget om sitt sommartillhåll och faller gula till marken. Det är ju tur att man inte har fallenhet för att gå in i depressioner i alla fall.

Man har dock ingen lust med någonting! Det finns egentligen en hel del att göra, men jag tror jag skjuter på det till imorgon. Inte för att jag känner mig deppig eller nere utan mer för att jag känner att jag behöver en dags vila.

Satt i veckan och räknade ut på ett ungefär hur många timmar jag lägger ner på mitt politiska engagemang. Till min förvåning landade det på mellan 17 och 24 timmar per vecka. Med de siffrorna är det egentligen inte så konstigt att det behövs en vilodag som denna. Det betyder absolut inte att jag tycker det politiska arbetet är betungande! Tvärtom, och därav min förvåning.

Visst känns det ibland att det blir mycket, speciellt när yngsta sonen med en suck konstaterar att jag ska iväg på ännu ett möte. Men jag tycker inte att jag försummar min familj. Jag är ju så lyckligt lottat att jag, i och med mitt jobb inom skolans värld, har möjlighet att vara ledig när barnen har lov från skolan. Dessutom har jag valt att bara arbeta 85%, vilket ger mig möjlighet att tillbring "kvalitetstid" med familjen - eller som sonen brukar säga:

"Du sitter ju i alla fall hemma och läser handlingarna!"

Det låter kanske som om jag tycker synd om mig själv, men det är absolut inte så jag menar. Det är mer ett konstaterande av att det ställer höga krav på den som vill vara fritidspolitiker och på dennes familj och omgivning.

Om jag inte kände att jag fick någonting ut av mitt politiska engagemang skulle jag självfallet inte fortsätta som fritidspolitiker. Det handlar inte enbart om att jag får vara delaktig i beslutsprocesser utan också, vilket jag anser vara det absolut viktigaste, få möta människor och få förtroendet att föra deras talan i dessa beslutsprocesser!

Dessutom står vi ju inför ännu ett val som jag verkligen ser fram emot. Ett val där jag tror på framgångar såväl på riksplanet som lokalt! SPÄNNANDE!!!

/Matz