tisdag 26 juni 2012

Alliansens familjepolitk ökar barnfattigdomen

Barnfattigdomen i Sverige är ett återkommande ämne här på min blogg. Anledningen är att vi i vårt välfärdsland enligt min mening hela tiden måste motarbeta barnfattigdom med alla tänkbara medel!

I mars kom Rädda Barnen med sin årliga rapport som visade att barnfattigdomen fortsätter öka och att det nu är i det närmaste 250.000 barn som lever i fattigdom! EN KVARTS MILJON!!!!

Förra veckan kom en rapport från Försäkringskassan som visade att effekterna av den ekonomiska familjepolitiken har minskat framför allt för barnfamiljer och i synnerhet ensamstående mammor.

Idag rapporterar SCB att barnfattigdom ökar i utsatta kommuner. Båda dessa rapporter bekräftar alltså Rädda Barnens tidigare slutsatser.

Konsekvenserna för barn som lever i ekonomisk utsatthet innebär risker och begränsningar. De har sämre chanser att klara skolan och bryta ett utanförskap. Barnen löper större risk för fysisk och psykisk ohälsa!

Att det är den moderatledda alliansens ekonomiska familjepolitik som är den bidragande orsaken till att allt fler barn går denna skrämmande framtid till mötes går inte längre att slå ifrån sig så som bland annat Solveig Zander och andra centerpartister gjort tidigare. Fakta talar sitt tydliga språk!

Enligt Tapio Salonen, professor i socialt arbete på Malmö högskola, finns det flera förklaringar till att barnfattigdomen i kommunerna ökat. En av dem är att inkomstklyftorna ökat och att de som är svaga ekonomiskt, till exempel för att de är arbetslösa, har fått det ännu sämre.

I en intervju i Sveriges Radio säger en nioårig pojke följande:

"Man kan inte göra lika många roliga saker som andra barn kan, resa och få dyra presenter och ha råd med bil, ja lite dyrare saker."

På frågan hur det känns svarar pojken:

"Det känns tråkigt, men jag är van, jag har haft det så här länge."

Fruktansvärt! En nioårig pojkes berättelse. En nioårig pojke som levt de senaste sex åren i den moderatledda alliansens Sverige!

/Matz

3 kommentarer:

  1. Jag håller med om att det är en skam för Sverige att barnfattigdomen ökar. Däremot tycker jag att du har valt ett mindre bra exempel med intervjun ovan.

    Att inte ha råd att "resa och få dyra presenter och ha råd med bil och dyrare saker" är och har varit en realitet för många som inte skulle kalla sig för "fattiga".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är det ju ur en nioårings perspektiv som beskriver det många barn i Sverige upplever.

      Att tvingas vara hemma hela sommaren, inte få "dyra" presenter eller presenter över huvud taget, inte få skjuts av föräldrar som de flesta tar för givet. "Dyra saker" kan exempelvis vara nya kläder, kunna gå på skoldiscot, tvingas välja bort kamraters kalas för att man inte har råd att köpa "dyra" presenter etc!

      Som sagt - det ska ses ur en nioårings perspektiv!

      /Matz

      Radera
  2. Det här är en viktig fråga, speciellt från oss som drivs av en politik av empati för de svaga i samhället, att ge dem plattformar för ett bra och utvecklande liv, särskilt för barnen. Vi i kommunalpolitiken måste klargöra och driva detta för att göra det synligt i vårt politiska arbete i nämnder och KF.. I riksnivå genom röda korset så har man underlag till ett riksomfattande konsekvens. Men hur ser den ut i Enköping skulle vi behöva ha exempel på.

    SvaraRadera

AddThis

Share |