torsdag 27 oktober 2011

(S)kolpolitik ger bättre resultat

Under de år jag ägnat mig åt politik har en av mina hjärtefrågor alltid varit elevers rätt till kunskap. De elever jag brinner lite extra för, både politiskt och i mitt yrkesliv, är de elever som är i behov av extra stöd.

Socialdemokratin, och då självklart jag med den, hävdar att ökade resurser till skolan ger bättre resultat. Ökade ekonomiska resurser ger högre lärartäthet, vilket i sig genererar mindre elevgrupper.

I vårt kommunalpolitiska handlingsprogram inför valet 2010 skrev vi bland annat:

"Ökad lärartäthet kostar pengar men ger möjlighet till mindre undervisningsgrupper, där läraren hinner se varje elevs behov."

Här går också en ideologisk skiljelinje mellan oss Socialdemokrater och den moderatledda alliansen.

Genom åren har borgerliga representanter - Mikael Bergman (KD), Johan Örjes (C) och Ingvar Smedlund (M) m.fl. - stått i fullmäktiges talarstolar och med bestämdhet hävdat att det absolut inte finns något samband mellan ökade resurser och elevers resultat. Jag har tidigare här i bloggen hänvisat till Kanadensisk forskning som visar på motsatsen.

Nu kommer ny, färsk forskning från USA som ger Socialdemokratin, och mig, vatten på vår kvarn. Skolverket anser till och med detta som mycket intressant och presenterar det på sin hemsida.

I Enköping fortsätter den moderatledda alliansen påstå att de "satsar" på skolan i budgeten för 2012. Problemet är, som jag tidigare påpekat, att den utökade budgetramen inte ens kommer att täcka de ökade löne- och hyreskostnaderna.

Dessutom har det nu också blivit klart att skatteintäkterna minskar, vilket kommer att innebära åtstramningar för all kommunal verksamhet nästa år. Skolan kommer självklart också att drabbas!

Prio ett för den moderatledda alliansen är att Enköping ska ha länets lägsta skattesats och det tänker man med en dåres envishet att fortsätta sätta högst upp på sin politiska agenda! Skrämmande!

Det jag skulle vilja veta är hur den moderatledda alliansen ska kunna leva upp till visionen om att "alla barn och ungdomar i Enköpings kommun ges möjlighet att utveckla sitt allra bästa jag inför den egna framtiden" när man inte är villig att ge varje barn och ungdom rätt förutsättningnar utifrån deras enskilda behov?

Men så här ser det ut när man låter moderat politik få råda. De säger en sak, men gör något HELT annat! Något som de senaste dagarna blivit allt tydligare.

Här blir också den ideologiska skillnaden på synen på elevers rätt till kunskap tydligare.

Socialdemokratin ser till varje enskild elev och dennes unika behov medan den moderatledda alliansen bygger utanförskap och ökade klyftor genom ett elitistiskt synsätt.

Ökade resurser till skolan = ökad lärartäthet = mindre undervisningsgrupper = ökade resultat = Socialdemokratisk skolpolitik!

/Matz

11 kommentarer:

  1. Detta är också Folkpartistisk politik och det var en av våra viktigaste frågor i valröreslen i Enköping. Problemet är bara att många folkpartister offrade denna fråga för att få sitta med på nåder i alliansen....

    SvaraRadera
  2. Jag är inte så övertygad om att det är Folkpartistisk skolpolitik i Enköping. Det dansas lite för mycket efter den moderata pipan istället för att stå för sin egen politik från dina "partikamrater", Tomas!

    /Matz

    SvaraRadera
  3. På papperet har vi bra politik, problemet är att partiet som helhet inte vågar stå för den. Visst är det märkligt?

    SvaraRadera
  4. Det känns ganska skönt att ha lämnat lokalpolitiken i Enköping, särskilt när jag läser din blogg. Klimatet verk INTE ha blivit bättre men det ska jag kanske inte beskylla enbart dig eller ditt parti för.

    Det är däremot tråkigt att se att en person som ändå jobbar inom skolans värld gör plakatpolitik av den här frågan. Du vet att jag inte sagt att det inte finns ett samband, det jag har sagt är att det finns andra samband som är STARKARE än att "bara" öka resurserna.

    Diskussionen handlar om två saker:
    1. Hur mycket resurser ska skolan få från år till år i förhållande till alla andra saker en kommun gör?
    2. Vad ska man göra med dom pengar man har fått till skolan?

    Man kan inte varje gång man diskuterar fråga nr 2 hänvisa till att jag hade gett X kr mer i nr 1, man måste någon gång kunna diskutera skolans innehåll med förutsättningen att man använder de pengar man har fått. Studien du länkar till pratar bara såvitt jag kan se om en viss pedagogiks ("Hot math") fördel över traditionell pedagogik, d v s ett väldigt svagt samband med resurser.

    Som dom brukade säga i "Vi i 5:an":
    På fråga A svarar vi B och på B - kan inte.

    SvaraRadera
  5. Trevligt att du läser bloggen!

    Det kanske är just beroende på att jag jobbar i skolans värld dagligen som jag ser sambanden mellan, och framför allt konsekvenserna av, bristande resurser och resultat.

    Hot math bygger just på att ge elever i behov av extra stöd möjlighet att arbeta i mindre grupper i kombination med den traditionella undervisningen. Resultaten för dessa elever jämförs med elever som exempelvis enbart fått den traditionella undervisningen. Resultaten är tydliga.

    Att kunna skapa dessa förutsättningar handlar om att ge fler elever möjlighet att ingå i mindre undervisningsgrupper, vilket i sig kräver mer lärarresurser.

    Hur får vi till en ökad lärartäthet om vi inte sätter till mer ekonomiska resurser? Hur kan du undgå att se det sambandet, Mikael?

    Ditt "Vi-i-femman"-svar är en rätt bra beskrivning av hur den moderatledda skolpolitiken ser ut i Enköping!

    Men det var kul att höra från dig!

    /Matz

    SvaraRadera
  6. Jag vet inte vilken verklighet du försöker beskriva Mikael. Men den verklighet jag befinner mig i är den där vi från Vänsterpartiet och resten av oppositionen påtalar vikten av i och för sig mer resurser till skolan, men också av ett politiskt ansvarstagande för skolan.

    Senast i den av (V) initierade fullmäktigedebatten om Röda Villan förklarade Stefan Sundbäck att det faktiskt är rektor som är ansvarig för innehållet, att det inte är en politisk fråga.

    Om inte ens nedläggning av en specialverksamhet för de elever som mest behöver det är en politisk fråga, då vet jag faktiskt inte hur stor poäng det är att försöka diskutera skolans innehåll med Alliansens skolpolitiker. Sett till faktiska förslag (inte bara yrkanden eller motioner, utan faktiska förslag i debatter) är det oppositionen som står för diskussionen om skolans innehåll.

    SvaraRadera
  7. Matz och Magnus,
    när jag var aktiv så var det inte viljan att öka resurserna till skolan som skiljde oss åt. Det handlade om var dessa resurser skulle komma ifrån. Ni ville höja skattesatsen, jag ville i första hand se till att skatteunderlaget blir större genom att Enköpings ekonomi växer.

    Frågan om "Hot math" står då inte och faller med mer resurser, det handlar om prioriteringar. Röda villans vara eller icke vara kan vara bra eller dåligt oavsett ekonomiskt läge. Moderata ordförandens hantering av dessa frågor behöver jag lyckligvis inte försvara längre. :-)

    SvaraRadera
  8. Intressant debatt, men den känns igen. Jag höll en gång i tiden med Mikael, tills den dagen när fullmäktige för första gången fick se var kommunen låg i resultatrankingen. Är man som Enköping år efter år, trots fina mål och planer,i den lägsta tredjedelen resultatmässigt och i den lägsta fjärdedelen resursmässigt i landet så är det självklart att resursbristen har spelat en viktig roll, det skulle även min gamla statistikprofessor hålla med om.

    Se på vad som händer exempelvis på Lillkyrkaskolan som inte längre kan hålla kvar "kraftverkstaden" för de som behöver särskilt stöd bara för att man inte har lärare tillräckligt.

    En lärare till per skola (fler på de större) och resurser till rejäl kompetensutveckling är ett minimum för att kunna lyfta resultaten snabbt. Att vänta på att skatteintäkterna ökar hjälper ju inte, moderaterna ser ju till att dessa inte går till skolan ändå (skolans budget har ökat/kommer att öka avsevärt mindre än kommunens flesta andra verksamheter om man ser utvecklingen 2006 - 2014.

    Patienter dör medan doktorn funderar på vilken behandling som skall sättas in och om försäkringen täcker den....

    SvaraRadera
  9. Mikael: Projektet som redovisas om Hot Math handlar om att erbjuda mindre undervisningsgrupper vilket är svårt att få till om inte skolan får tillräckligt med resurser. I Enköpings skolor idag handlar prioriteringarna mer om att få verksamheten att gå runt.

    Nästkommande år verkar bli än värre när man redan nu aviserar besparingskrav!

    Tomas Får väl börja med att säga tack ;) Samtidigt är det du pekar på om Kraftverksta'n ett konkret exempel på vilka konsekvenserna blir av den moderata skolpolitiken.

    Dessutom kan jag konstatera att du och Mikael ändå verkar ha hittat tillbaka till någon form av samförstånd. I alla fall när det gäller de moderata ordföringarnas roll och hantering av skolfrågorna!

    /Matz

    SvaraRadera
  10. Det jag har sagt är att det inte går att visa på något tydligt samband mellan mer resurser och bättre skolresultat. Sedan ökade vi faktiskt resurserna till grundskolan under min tid som ordförande för nämnden.

    Om jag kommer ihåg rätt fanns det dessutom mer pengar i alliansens skolbudget för 2011 i Enköpings kommun än vad det gjorde i Socialdemokraternas alternativa förslag.

    SvaraRadera
  11. Nja, Johan, det beror väl på hur man ser på saker och ting. Ökade resurser ger förutsättningar att skapa mindre undervisningsgrupper som i sin tur resulterar i bättre resultat. Det finns det forskning som visar.

    När det gäller din tid som ordförande har jag tidigare skrivit om det ni kallade för satsningar och hur det påverkade lärartätheten i Enköpings skolor. Här kommer en repetition:

    2006 var lärartätheten 8,4 lärare per 100 elever och 2009, hör och häpna, hela 8,5 lärare! Det vill säga - ökningen är 0,1 lärare per 100 elever på fyra år. I en normalstor klass på 25 elever har alltså ökningen blivit i runda slängar 0,025 lärare!

    Till detta bör också klargöras att lärartätheten sjönk till 8,3 under 2008!

    Sammanfattningsvis kan vi då konstatera att för de ca 4700 elever som går i Enköpings grundskola har lärartätheten ökat med - håll i er - 4,7 lärare totalt, vilket ger ett genomsnitt på 1,17 lärare per år under mandatperioden! Fördelas de 4,7 lärarna på kommunens 13 skolor blir det ca 0,36 lärare per skola.

    I denna beräkning har jag dock inte tagit med att elevantalet stadigt sjunkit mellan åren 2006-2009, vilket i sig påverkar lärartätheten "positivt".


    Med andra ord, Johan, var de resursökningar ni tillförde under din tid som ordförande precis som det man från den moderatledda alliansen kallar för "satsningar" som inte ens räcker till löne- och kostnadsökningar.

    SvaraRadera

AddThis

Share |