Jag blickar tillbaka på ett år som jag skulle vilja sammanfatta med ordet samarbete eller kanske snarare det motsatta. Det jag syftar på är självklart den ofrånkomliga sprickan inom alliansen där slutligen Folkpartiet valde att kliva av allianssamarbetet.
Faktum är att sprickans uppkomst hade sin begynnelse redan hösten 2010 då finanskommunalrådet Anna Wiklund (M) i dirktsänd radio talade om vad hon tyckte om Tomas Rådkvist (FP) och Rådkvist i sin tur talade om vad han tyckte som möjligheterna till samarbete inom alliansen.
Att dessa två kombattanter även fortsättningsvis styrde sina skepp i direkt kollisionskurs visade sig med all tydlighet i fullmäktigedebatterna genom året.
I maj var det så dags för budgetarbete. Då visade det sig att M och C satte ihop det som kom att kallas för alliansens budget. Det visade sig också senare att vissa alliansföreträdare som i efterhand fått ta del att budgetförslaget försatts med munkavle och inte fick diskutera med förtroendevalda i partierna.
Anna Wiklund som beskrev budgetprocessen som att man "verkligen jobbat som ett team" fick nu smaka på sin egen medicin när Rådkvist offentligt menade att det var "en ren lögn"!
Trots detta gick alltså alliansen budget igenom vid fullmäktigesammanträdet i juni. Men det tar ju inte slut där...
Under hösten kom så prognosen om vikande skatteintäkterna. Den moderatledda dåvarande majoriteten, eller om det var M och C, drog öronen åt sig och aviserade att man tänkt ombudgetera. I klartext sätta in besparingsåtgärder och neddragningar.
I och med detta, och den process som följde inom alliansen, tog Folkpartiet sitt ansvar och förklarade att man inte kunde svika sina väljare och gå med på nedskärningar. Framför allt inte inom skolan! Så var då sprickan ett faktum och FP uteslöts ur det fortsatta allianssamarbetet.
Detta i sig resulterade att Folkpartiet tillsammans med oss Socialdemokrater, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i december genom SAMARBETE kunde driva igenom ett gemensamt budgförslag i fullmäktige. En budget som genom en rimlig skattehöjning på 35 öre ger mer till skola, vård och omsorg och som investerar i framtiden.
Anna Wiklunds inställning till Folkpartiet blev ju inte direkt bättre av att hon konstaterat att vi fått till ett fungerande samarbete. Efter att budgetförslaget vann laga kraft i kommunstyrelsen kallade hon FP för socialister inför öppen ridå. Detta fortsatte hon även med i radio någon dag senare.
Efter fullmäktigebeslutet menade Wiklund att FP samarbetat med Sverigedemokraterna. Bara några dagar innan hade hon i TV4 talat om att varken hon som moderat eller socialdemokraterna vill hamna i beroendeställning av SD. Men att SD skulle få en vågmästarroll var ofrånkomligt denna gång.
Frågan är vad hon sagt om SD gått på deras linje!? Den frågan kvarstår ju även framöver. Nu sitter M, C och KD i en minoritet och kommer hela tiden att vara beroende av att något parti röstar med dem i alla frågor.
Även i riksdagen sitter alliansen i minoritet. Där har SD röstat med regeringen i 90% av fallen där det gått till votering. Då måste man ju som vän av ordning ställa frågan till Anna Wiklund om hon anser att M samarbetar med SD i riksdagen?
En kedja är inte starkare än den svagaste länken heter det. Frågan är vilken länk som egentligen var svagast i de tidigare lokala allianssamarbetet?
Kan inte heller låta bli att nämna det politiska klimatet i Enköping där jag blivit beskylld för att vara elak, bombastisk, gå till personangrepp för att nämna några epitet som kommit från moderat håll.
Jag kan bara konstaterat att jag fullgjort mitt uppdrag som oppositionspolitiker, som jag fått i förtroende av mina väljare. Jag har kritiskt granskat alliansens politik och ifrågasatt det jag ansett vara fel. Mitt uppdrag handlar just om det!
Om man då som mottagare av den kritik jag framfört inte kan låta bli att ta det personligt kan inte det belasta mig. Jag tar också tacksamt emot konkreta exempel på vilka personliga påhopp jag ska ha gjort under året. Då menar jag att man ska citera och inte fabulera! Att lägga ord i mun på någon är inte att vara konstruktiv i sin kritik - det är att fara med osanning!
Härmed kommer jag att leverera mitt nyårslöfte:
Jag kommer inte att bli mindre "elak" under 2012. Jag tänker inte svika de som i förtroende satt mig att granska den moderatledda minoritetens politik! Jag kommer fortsätta att kämpa mot orättvisor och klyftor både nationellt men framför allt lokalt.
Slutligen vill jag tacka alla läsare av denna blogg! Den feed back och de kommentarer jag får inspirerar och driver mig att fortsätta mitt politiska arbete här på bloggen. Jag ser verkligen fram emot en minst lika spännande fortsättning under nästa år!
GOTT NYTT ÅR!
/Matz
PS. Imorgon nyårsafton är det "sändningsuppehåll" på bloggen - om inget oföutsett händer förstås! DS.
Intressant krönika även om jag tycker att du fokuserar lite väl mycket på striden mellan mig och Anna Wiklund.
SvaraRaderaFrågan om den svagaste länken lämnar du obesvarad, förmodligen för att läsaren själv skall fundera? Det kan ju också vara så att själva kedjekonstruktionen var feltänkt från början?
Gott Nytt År oss bloggare emellan!
Det är sant att det blev mycket fokus på er två, men det var också tänkt att visa på att det går att hitta samarbetslösningar om man bara vill!
SvaraRaderaJag tror ingen tvekar om var jag anser att det svaga länken suttit i allianskedjan.
Gott Nytt År till dig också!