Konsten att bjuda med armbågen

Så har då en dag i politikens tecken avslutats med fullmäktigegrupp. Vi hade storfrämmande i form av kommunens ekonomichef Per Malmquist, som gick igenom en hel del matnyttigt inför den kommande budgetprocessen.

Tidigare under dagen var det Miljö- och byggnadsnämnden för hela slanten. Jag tänker och kan inte gå in på enskilda ärenden, men så mycket kan jag säga att det blir en del oppositionspolitik som verkar göra att majoriteten får lite huvudbry.

Det jag däremot kan nämna är fortsättningen på följetongen kring moderaternas ständiga adjungerande i arbetsutskottet. Ni som hängt med i bloggen vet ju att moderaterna vid vårt första nämndsammanträde för året först försökte driva igenom att de skulle ha en extra ledamotplats i arbetsutskottet, men när vi ajournerade oss drog man tillbaka förslaget för att i stället driva igenom en ständig adjungering.

Nåja, precis innan mötet skulle dra igång idag fick jag (utanför protokollet) ett "erbjudande" om att även vi från oppositionen skulle få en extra adjungering. Jag blev först något ställd, men meddelade att jag inte kunde ta ställning till det så på rak arm. Därför skulle jag få till fikapausen på mig att bestämma om vi skulle kunna besluta om det på dagens nämndsammanträde!

Efter en kort överläggning med mina partikamrater och ett telefonsamtal meddelade jag ordförande att vi inte ville att detta skulle beslutas idag utan att vi i lugn och ro vill kunna diskutera frågan i vår partigrupp.

När så nämndsammanträdet började närma sig sitt slut blev jag plötsligt varse varför detta erbjudande kom så plötsligt. Som ett inlägg utanför dagordningen meddelade Robert Haijlen (M) att man ville komma med en rättelse, nämligen att den ständigt adjungerande till arbetsutskottet självfallet inte skulle ha någon ersättning/arvode vid närvaro!

Kan man annat än att le åt eländet? Till råga på allt meddelar då ordförande för nämnden att vi i oppositionen fått ett erbjudande att få en extra adjungerande under samma premisser!

Det är väldigt tydligt att moderaterna börjar känna att snaran börjar dras åt och att deras maktbegär lyser igenom. En stor bidragande orsak till detta är den interpellation som Helena Proos skrivit och som kommer upp på fullmäktige nästa vecka! Interpellationen tar just upp frågan om alliansens sätt att roffa åt sig maktpossitioner.

Det kommer att bli en intressant interpellationsdebatt - var så säker!

/Matz

(Översättning: På tavlan "Politisk vetenskap" bildtext "Och sen finns den 'maktfullkomliga' formen av styre.")